Autokromprocessen  är en tidig färgfotografisk metod. Den patenterades 1903  av bröderna Louis (1864-1948) och Auguste (1862-1954) Lumière i Frankrike. Fyra år senare marnadsfördes metoden och användes fram till 1935. Autokromplåtarna tillverkades i deras fabrik i Lyon. Autokrombilden är ett pigmentfotografi där pigmenten består av färgade stärkelsekorn med färgerna grön, röd och blå-violett. Över pigmentkornen finns en pankromatisk emulsion. Exponeringstiden var lång beroende på det nödvändiga gulfiltret framför kamera-objektivet och att ljuset skulle passera de ytterst små stärkelsekornen vilka fungerade som färgfilter. Efter framkallning utsattes plåten för ljus och framkallades en andra gång. Bilderna betraktas i genomfallande ljus som ett diapositiv och får genom sin uppbyggnad av pigmentkornen en vacker pointillistisk karaktär. Bilden är känslig för värme, fukt och ljus. John Hertzberg vid KTH var den tidens stora expert på autokrommetoden och utvecklade delvis metoden så att den blev känsligare.

Bröderna Lumière är för övrigt skaparna av den moderna filmen.

 

 

 wpe1.jpg (13509 bytes)
AKbox.jpg (27809 bytes)

Originalask för autokromer från 1920.		 wpe6.jpg (11595 bytes)
.
wpe2.jpg (13075 bytes)

Annons från Hasselblads Fotoartiklar 1912.		 AKboy.jpg (16581 bytes)
Litteratur: Rapport från autokromdagen i Nordiska museet 1995. Fotografiens Historia av Helmut och Alison Gernsheim, 1965. Colour Photography in Practice av Spencer, 1948. Autokromer från 1920-talet i formatet 9x12 cm tagna av civilingenjören och fotografen Gustaf W-son (Wernerson) Cronquist (1878-1967) som var föregångsman inom färgfotografien. GWC.jpg (10069 bytes)