Vi bygger en  CAMERA OBSCURA

Prefotografika

Det blir svårare och svårare att hitta prefotografika, om det någon gång erbjuds en camera obscura är priset mycket högt. Ett billigt sätt att få en camera obscura i sin fotohistoriska samling är att helt enkelt bygga den själv. Mer än 500 kronor behöver den inte kosta. Det är ett roligt arbete om man har tillgång till en snickar- verkstad och en metallsvarv. 

 
Den hemmagjorda camera obscuran.

Förstudie

Först studerade jag camera obscurans uppbyggnad. Det finns bl.a. ett exemplar i Fotomuseet i Herning och ett i Science Museum i London. Skärpeinställningen sker genom att skjuta den inre lådan till bästa skärpa. Linsen är vanligtvis bikonvex och infattad i en svarvad trätub. Några är fasta andra skjutbara för inställning av skärpan. Senare exemplar kan vara infattade i mässing. Kombinationen mässing och mahogny är oftast en estetisk upplevelse varför jag valde detta i mitt bygge. 1812 använde Wollastone istället en menisk och fick bättre skärpa. Storleken på kamera obskura kan variera. I Michel Auers katalog uppges ett exemplar till 285 x 155 x 125 mm. Dessa mått visades passa till den senare valda menisklinsen på 330 mm. Förmodligen finns det inte två kamera obscura som är lika, varför man kan välja de detaljlösningar som passar bäst. Detta bygge är inte någon replik av ett existerande objekt utan snarare en kamera obscura som kunde ha varit byggd i början av 1800-talet av en bysnickare i England.

   

 
Genomskärning av den hembyggda camera obscuran.
Materialinsamling

De vanligaste träslagen i camera obscura är valnöt och mahogny men även tall förekommer, troligtvis även ek. I ett snickeri eller i en virkesaffär kan man hitta en bit mahogny. Den bit jag köpte mätte 740 x470 x25 mm. Den fick ligga inbäddad i sågspån en månad för långsam torkning.
En bit spegelglas 120x137 mm och en bit glas 128 x 130 inköptes hos en glasmästare. På loppmarknad köpte jag ett par gamla runda glasögon. Styrkan på glasen var 3 dioptrier vilket motsvarar 330 mm´s brännvidd. Dessutom köpte jag en liten träask. Ur denna plockade jag bort gångjärn och låskrok.

 
Lins, infattning, låsring och linslock.

BYGGET

Mahognyträt klövs och hyvlades ned till 7 mm. De två sidoskydden för locket hyvlades ned till 4mm. I det här bygget ligger sidoskydden i lådan men kan också ligga utanför. En bladfjäder placeras mellan sidoskydd och lådvägg så att inte locket faller ned vid uppfällt läge. Den inre lådan är sinkad för att få god måttstabilitet. Både rak sinkning och så kallad laxstjärt förekommer. Två små gångjärn gör locket öppningsbart. Det är också vanligt med ett långt gångjärn för att inte få ljusinsläpp. Båda konstruktionerna finns vid början av 1800-talet. En viktig detalj är den sneda nedfilningenpå de främre sidorna. Det blir på detta sätt lättare att skjuta ut den inre lådan. En låskrok fästes på bakre gaveln för att kunna låsa locket.

 
Den inre lådan med lins och linslock.
Spegelglaset fästes i 45 grader i bakre delen av lådan. Glasskivan vilar på två mahognystavar. Med hjälp av en metallsvarv svarvades infattningen till linsen i mässing. Insidan av infattningen och insidan av hela kamera obscura målas svart. Trät kan nu putsas. Det är en smaksak hur man vill ha ytfinishen. Mahognyn kan betsas mörk eller behandlas med ammoniakångor för att få ett antikt utseende. Även mässingunfattningen av linsen kan åldras på samma sätt men med betydligt kortare tid. Prova med en bit mässing innan du behandlar linsinfattningen. På insidan av lådan bör man skriva: "camera obscurareplik".
Camera obscuran hopfälld och färdig för resan.
TEST

Camera obscuran är inte helt lätt att använda. Ett svart skynke kan behövas för att utestänga sidoljus. Den får inte rubbas under pågående arbete, då det är svårt att återfå den i rätt läge. Skärpeinställningen fungerar från ca 1 m till oändligt avstånd. Bilden blir sidvänd. Man bör använda ett tunt papper att rita på t.ex. smörpapper. Eva 10 år testade kamera obscuran genom att rita sin far. Camera obscuran fungerade utan tvivel helt tillfredsställande, på samma sätt som när Fox Talbot tecknade utsikten i Griante 1833.
Tioåriga Eva ritade av sin far med hjälp av den beskrivna camera obscuran.
Referenser:

William H. Fox Talbot, Andre´ Jammes, 1973.
Collection Michel Auer, 1972.
Antique Cameras, R.C. Smith, 1975.
Vintage Cameras Catalogues 1978, 1979, 1980.
The Illustated History of the Camera, Michel Auer, 1975.
The book of Photography, John Hedgecoe, 1976.
The Focal Encyclopedia of Photography, 1972.
Camera obscura, Herning Museum, 1979.
Price guide to antique & classic cameras, Mc Keown, 1992.
A consise History of Photography, Helmut and Alison Gernsheim, 1965.